Jag och Vidde har kodat på ett program som ska rita fraktaler. Just denna fraktal heter Mandelbrot och formeln för denna ser ut så här: Z=Z^2 + C. Dessa är vad som kallas för imaginära tal, Z består alltså av två delar, ett reellt tal och ett imaginärt: a + ib. Man (Descartes) kom på de imaginära talen för att roten ur -1 skulle betyda någonting, där slutade nämligen den traditionella matematiken att fungera. Alltså, i = roten ur -1, eller i^2 = -1, samma sak. Snart upptäckte man också fraktalernas underbara värld. Såhär ser vårat program ut än så länge:
Det enda som tjorvar just nu är att få zoomen att fungera som den ska, men det bör vi nog få till strax. 
coolt!
Om jag inte mådde så käzt skulle jag kolla på det nu… Men det får bli sen. Om inte du hittar felet först, vill säga.
Hoppas ni får till zoomen. Lyckades aldrig få till någon zoom i mitt fraktalprogram, fast å andra sidan försökte jag aldrig att helhjärtat lösa den uppgiften. Roligt att du också har tagit steget och skaffat dig en blogg.
ehm, ja. Uh precis. Nämde jag att matte var ungefär lika kärt ämne som tandborrning för mig?
Fraktala Följder
Här är en skärmdump på en fraktal som jag genererade med hjälp av Micke och Viddes mandelbrots-generator. Tycker den är lite småläcker, och även om jag inte förstår matematiken bakom fraktaler så tycker jag icke desto mindre att de är enormt fascineran…